När jag blir förälder kommer jag aldrig att....?

 

När jag fick barn så skulle de minsann sova i sina egna sängar... jo, tjena.

Det gäller att välja sina fajter. 

Det har jag lärt mig nu, även om jag ibland glömmer bort det bara för att inse mitt under en konflikt att jag var dum som gav mig in i den. So what om barnen kollar en kvart extra på sitt favoritprogram innan de ska lägga sig? En kvarts mindre sömn kommer inte påverka deras morgondag, och inte min fortsatta kväll så värst mycket heller. 

Med första barnet var jag definitivt mer beslutsam. I åratal kämpade vi med att få henne att sova i sin egna säng. Hon ville såklart sova bredvid oss, sina föräldrar, där det var tryggt. Men icke. Jag hade bestämt mig, och åratal med konflikter följde. Tillslut sov hon i egen säng, det hade lyckats, men hade det varit värt alla bråk? Detsamma gällde maten. Man ska äta upp det man lägger på tallriken. Jag kunde jaga henne runt huset med de sista skedarna yoghurt men när jag väl fick fatt i henne så vägrade ungen ändå att öppna munnen. 

Med andra barnet försökte jag länge samma sak. Jag satt på vakt utanför hennes rum när hon som fyraåring försökte smyga ut och lade henne gång på gång tillbaka i sängen á la "Supernanny" (Ett brittiskt TV-program där nannyn Jo Frost besöker familjer som har stora problem med sina barn och deras uppföranden och ger tips på vad man ska göra. Att utan ett ord bara lägga tillbaka barnet i sin säng när de försöker smita iväg var ett av hennes tips. Tillslut skulle barnet tröttna och ligga kvar). En gång räknade jag till över 100 "lyft" tillbaka i sängen. Jag sammanbiten och sur och barnet skrattandes i vad hon trodde var en kul lek. Tillslut gav istället jag upp. Jag tänkte, hon kommer inte vilja sova i vår säng när hon är 15, så vad gör det om hon sover där fram tills dess? Än idag (hon blir 9 i år) somnar hon i vår säng, men ofta bär vi in henne när vi går och lägger oss. 

Ett nej är ett nej, alltid. Men jag har insett att man faktiskt får ändra sig. Ibland är jag så snabb med att säga nej att jag efter en stund inte förstår varför jag sagt det från första början. Så då omvandlar jag helt enkelt mitt Nej till ett Ja, med försäkran om att det är för att jag ändrat mig, inte för att barnet tjatat eller gnällt till sig det som hon vill ha/göra.

5 klassiska saker som man som förälder aldrig skulle göra:

• Svära inför barnen - Jag svär tyvärr ofta, skyller det på mina finska gener, och det spelar ingen roll vem som är mina åhörare, barn eller vuxna. Däremot försöker jag undvika att svära OM dem. Alltså, jag säger inte "Du är så jävla långsam." Eller jo, det kan mycket väl ha slunkit ur mig någon gång, men oftast försöker jag säga saker som "Skynda på lite nu, var inte så långsam". 
• Skrika på barnen - OK, jag lägger ned. Mitt tålamod är kort, för att inte säga obefintligt. Och även om jag alltid har intentionerna att prata lugnt och sansat med barnen så har det definitivt hänt att jag skrikit på dem, alltså skrikigt på riktigt. "Kom hit och borsta tänderna NUUUUUUUUU!!!" Men jag ångrar mig alltid efteråt och säger förlåt. Inte för att jag blev arg, för jag blev ju arg av en anledning, men för att jag skrek. Jag är vuxen, jag måste kunna kontrollera mig själv.
• Hota med något - Nähä? Men hur ska man då få dem att lyssna? Jag har ringt tomten och haft långa diskussioner om julklappars vara eller icke vara med ett snyftande barn bredvid mig. Påskharen likaså. Det är egentligen bara tråkigt när man inte längre kan ta hjälp av tomten och hans likar. Nu hotas det med indragna telefoner och utegångsförbud istället. 
• Muta med något - Det har säkert hänt, men jag är definitivt mer av en hotare än en mutare. 
• Låta barnen sova i ens egen säng - Ja, ni vet ju hur det gick med den saken.

Veckans Baby Haj erbjudande är 25 % på allt under kategorin "Fototillfällen". Efter ett par bråk med barnen behöver man få skratta lite. Att se tillbaka på en rolig bild väcker glada minnen, och de kan man inte få för många av. Skriv "skratt" som rabattkod i kassan på Baby Haj.

Dagens låt är "Underbart" av Kalle Moraeus. För att föräldraskapet egentligen är underbart. Barnen ska bara vara mätta, pigga och friska, så är livet rätt så gött ändå!

Lyssna här på Spotify.

Eller på YouTube.